fredag 29 mars 2019

När gick allt fel, hur kunde detta hända?

Mitt första inlägg kommer beröra ämnet kommunal/statlig styrning av skolan och resursfördelning. 1989 röstade riksdagen med Göran Persson i spetsen igenom ett förslag i riksdagen, vilket innebar att kommunen blev huvudman (ytterst ansvarig) för skolan istället för staten. Detta innebar bland annat att kommunerna blev ansvariga för finansieringen av skolan och det är det detta inlägg kommer att handla om.

Dock står inte kommunerna som ensamma finansiärer av skolan. Staten delger kommunerna, baserat på storlek o.s.v., en summa pengar att kunna driva skolan. Denna summa är ofta knapphändig och kommunerna behöver i många fall skjuta till pengar för att få verksamheten att snurra. Med andra ord påverkas skolors resurstillgångar av hur rik respektive fattig kommunen de är belägna i är.

Regeringens mål är att skolan ska vara jämlik. Dock kommer detta aldrig ske så länge skolan delvis är kommunalt finansierad. I syfte att förtydliga dikteras här under ett exempel. Namnen på skolorna och kommunerna är fiktiva och finns inte i verkligheten.

Runedahlskolan ligger i Rikeborgs kommun som under de senaste tre decennierna åtnjutit en stark tillväxt och befolkningsmängdsökning, vilket gett dem ett gott överskott i kommunkassan och en låg arbetslöshet. Åseskolan ligger i Fattigköping som istället tappar i befolkning, sysselsättningsgrad och företagen flyr i panik till större ort, med följd att kommunkassan snudd på visar negativt resultat. Eftersom att det finns gott om bostäder i Fattigköping nu väljer migrationsverket att placera flyktingar där.

Rikeborg som har gott om pengar, väljer att satsa 10 miljoner extra på speciallärare och ett nytt tvålärarsystem (två lärare per klass). Till följd av detta ökar Runedahlskolans elevers resultat markant. Åseskolan i Fattigköping däremot, har fått femton nya elever som inte kan svenska. Eftersom att det inte finns någon förberedelseklass i kommunen placeras dessa elever ut i vanliga klasser, som klasslärarna förväntas lära svenska (samtidigt som de undervisar om fotosyntesen). Det var knapert med resurser i Åseskolan redan innan dessa elever kom och befintliga elever fick otillräckligt med hjälp. Kommunen har ju inte råd att anställa varken extra speciallärare eller lärare till ett tvålärarsystem. De befintliga eleverna tappar ytterligare och eleverna med utländsk bakgrund är chanslösa i ett klassrum där ett språk de inte förstår talas. Fattigköping söker desperat statliga medel för att få bukt med sina problem. De får pengar, men dessa kommer först efter ett år och räcker enbart till en halv lärartjänst per skola.

Skolan måste vara jämlik! Alla elever ska få en likvärdig skolgång i Sverige. Individuella val i livet ger olika utfall i inkomst och livskvalitet, vilket är i sin ordning. Om dessa olika utfall ska kunna rättfärdigas måste alla få samma förutsättningar innan de gör sitt individuella val.

Avslutningsvis citeras regeringskansliet: "Regeringen har sedan början av mandatperioden gjort stora investeringar i skolan. I år uppgår satsningarna till över 13 miljarder kronor. Sedan regeringen tillträdde har 28 000 fler anställts"- 25/6 2018. Detta kan framstå som en enorm satsning. Om man dividerar antalet tillsatta tjänster med antalet grundskolor i Sverige får man 28000/13309=2.1. Alltså ska 2 lärare per skola anställts sedan 2014. Om dessa är heltidstjänster eller inte framgår inte på regeringskansliets hemsida och alltså förutsätter bloggen att så inte är fallet. Om regeringen tillsatt 28000 lärare på heltid hade det legat i deras intresse att redovisa det.

Föräldrar och medborgare: NÖJ ER INTE FÖRRNS ERT BARN FÅR DEN UTBILDNING DE ÄR BERÄTTIGADE. Det är ni som finansierar utbildningen via skattesedeln. Glöm inte det!




1 kommentar:

  1. Vill tillägga att kommunaliseringen inte är det enda som styrt skolan i fel riktning. Det finns även andra relevanta faktorer.

    SvaraRadera